Fredagsparty

Nu kör vi fredagsparty!
Jag har ätit tacos och luktar så illa om fingrarna, dålig köttfärs liksom.
Det blir taksittning ikväll. Jag har redan legat där på dagen och solat kritvit hud.
DET FINNS INGEN SOM HAR HÖGRE VOLYM ÄN JEFFE!
Nu ska jag dricka en Piña Colada. Jeffe byter låt med sin iPhone. Smidigt.
Arvid går runt i cirklar och undrar varför ingen leker med honom.
Jag  vill vara i Thailand helst.
Saknar klasstjejerna. Vad duktiga ni varit med kursen!
Puss och kram alla glada där ute. Nu kör vi som sagt.


Värmlandsdagar

Nu är semestern igång, fast det är mest som det är hemma här, det är inga exklusiva upptåg och så, men det är skönt att vara borta från Eskilstuna bara.
Arvid är så söt med sin tofs, min mage är i uppror hela tiden, vädret är sisådär, vännerna är underbara, pengarna är slut och min djurverkstad börjar ta sig. Om någon vecka börjar jag jobba. Och sedan väntar bara ett stort svart hål.
Vem vet hur livet ser ut efter sommaren? Vem vet vart vi bor?
Jag försöker verkligen hoppas på det bästa, men det är lite svårt då och då.
Jag är verkligen en ängslig människa, hujeda mig.

Och på tal om ingenting: det här är tydligen Tobbes och mitt barn.
Jag mår illa och avstår helt helst.
Kanske att bilden på Tobbe drog ner slutresultatet något, men vi har brist på bra bilder
som är tagna rakt framifrån.




Nu ska jag sova i den uppblåsbara sängen. Arvid kröp nyss in under soffan.
Han bygger alltid bon där. Smäller igen dörren när han är sur.

Roadtrip








Byebye

Nu drar jag till Karlstad!

Insikt

Vad har jag gjort egentligen? Har jag hoppat av mina universitetsstudier
utan något som helst säkerhetsnät?
Det verkar så. Det börjar sjunka in nu.
Tar två atarax och andas i papperspåse.


Kreativitet

Jag har allt sedan jag gav upp den där jävla 3Dkursen blivit betydligt mer kreativ.
Jag har kommit igång med Ikimono på riktigt, och det känns superkul.
Hittills har jag gjort åtta fulfina djur, fast bara huvudena. Jag vet inte hur kropparna ska bli till än.
Här är mina djur:

De har inte färg ännu. De är bara små foster. Men det blir bra det här.

Annars ritar jag fula hundar och kompisporträtt, allt pro bono!


Nej nu ska jag fortsätta med mina djur.

Hade förövrigt en jättemysig dag med Roxy idag.
Det får bli oftare!
I övrigt är jag sjuk, igen. Får bli en lugn helg med paj i magen.

Stillinger

IT'S DONE!

Nu får vi bara hålla andan

Vårregnet

Idag var det då den stora dagen för loppet.
Men blir det av?
Jag har varit sjuk och iaktiv i snart två veckor.
Ser inte ljust ut.

Oj, fick update från mina co-runners, det blir inte av.
Skönt. Då slipper man kanske förvärra halsflussen.
Men ändå, attans. Hade velat springa mitt första lopp.
Men ibland måste man lyssna på kroppen.

Snart åker vi bort!
Det är under nedräkning.
Och allt ska bort på Tradera! Nästan.
Ännu en gång försätter jag mig  i en situation där det kommer vara
12435346 paket som ska postas. Stress!
Jag tycker det är så jobbigt. Att skicka iväg och frimärka.
Alltid så otympliga saker som ska postas också.
Gamla skor och använda kläder.
Den här gången bara spel. Och alla DVD filmer. Köper folk det nu?
Kanske tack vare IPRED.


Jag har bestämt mig för att vara snällare mot mig själv. Åtminstone försöka.
Jag har klagat i tio år. Jag börjar tröttna.
Om jag hade varit kompis med mig själv hade jag avlägsnat mig själv för länge sedan.
Raderat ur telefonbok, avslutat relation på facebook. Men det är svårt att göra det med sig själv.
Bättre att SKÄRPA SIG OCH HÅLLA KÄFTEN! Ödsla tid på annat istället för på bukfett och byxstorlek!
Så nu är vi lite snällare, även ni.
Man kommer ångra sina påhittade missnöjen när man blir gammal och ful på riktigt!
Arvid, min hund, han bryr sig aldrig om hur han ser ut. Och han gör ibland iordning håret själv,
på sitt eget lilla vis. Man ska vara mer som Arvid. Jag ska börja nu 123.

Söndag

Imorgon kör vi igång med pilates och promenader.
Idag äter vi Mockarutor tills vi spyr!


Är fortfarande sjuk. Vet inte alls hur det blir med Vårruset:(
Om en vecka åker vi bort till vännerna i Karlstad, det är höjdpunkten just nu.
Om två veckor firar vi bröllopsdag, det är ännu bättre<3
Igår fick Tobbe en ny skateboard. En bra och dyr.
Jag köpte sånna där muslimbyxor som man ser  överallt. UNDERBARA!
Jag har underkastat mig. Ska bli etnochic, fast utan zebramönstrat och leopardtajts, som iofs är mer rock.
Tudilou!

Nere

Idag är en såndär dag som är tung.
Jag vill bara sitta i famnen hos dom jag älskar.
Skolan var svår idag, det är så mycket beslut.



Men ikväll blir det filmmaraton med min älskade. Vi har skrapat ihop mynt ur alla jackor och väskor
som vi ska köpa gott för. Det är barnhemsekonomi som gäller just nu! Och buljongsoppa. Eller ris!

Thaibilder

Klicka på den här länken, och denna för att se Thailandsbilderna om du inte har Facebook,
men ändå känner att du bara måste titta:)


Sjuk

Jag har ont i halsen, det är den sämsta sjukdomen.
Jag är febrig dessutom, och uttråkad.
Min mobil tar tydligen inte emot samtal heller.
Imorgon måste jag gå till skolan igen.
Nu ska jag underhålla mig själv med internet.

I'm back!

Nu har vi grinat färdigt tycker jag. Nu ska nya tag tas med sikte mot framtiden.
En massa planer behöver smidas, steg måste tas. Nu sätter vi igång!
Måste bli av med mitt halstix bara!



Tillsammans är vi oslagbara

Fjärilssymbolik

När vi satt på Thor's vid stranden och åt glass, sista dagen på Koh Chang, flög en fjäril plötsligt ner till oss på bordet. Den var skadad på ena vingen och vi matade den med glass och kunde ha den i handen.


Det här är ett starkt tecken på en ny början på ett högre plan.
Precis som fjärilen kommer fram ur sin kokong, kan det betyda att du träder fram med en ny skönhet och en ny medvetenhet att du går in i en period av pånyttfödelse och transformation.
Fjärilen är en mycket gammal symbol för själen och till och med för själva livet.
En fjäril kan också symbolisera glädje och lycka.

Men eftersom den var trasig, betyder det då att det inte blir en positiv pånyttfödelse?
Att jag kommer att bli lite kantstött på vägen?



All in good time...


Min vän elefanten



Elefanter har ett rikt känsloliv. De kan skratta, leka och gråta. De kan alltså visa såväl glädje som sorg.

Vår elefant fällde tårar efter trekkingen, när jag och Amanda kramade om den och visade kärlek. Hon blödde från tinningen från elefantförarens hårdhänta behandling. Det gjorde ont att se.
Jag vill att den ska vara glad och inte ha ont av turister och thaikäppar!

Fried rice i tystnad

Saker jag undrar över:
  • Varför skriver min dator baklänges?
  • Hur länge ska mina ben klia?
  • Hur länge ska jag må såhär konstigt?
  • Blir jag någonsin glad igen?
Jag är på ett mycket märkligt humör. Jag vet ärligt talat inte alls vad som är fel på mig, men något är det.
Jag vill bara sova. Jag vill inte göra någonting. Finns det något post-semesterstress symptom jag åkt på?
Det känns som att jag spärrats in i fängelse på obestämd framtid. Jag känner mig instängd. Och ledsen.
Det är svårt att motivera sig. Och jag har sett Revolutionary road så jag är livrädd att allt ska bli likadant.
Otäckt otäckt.

Nej nu ska jag göra mig iordning, försöka dra på smilgroparna och göra det bästa av saken.
Med Faithless!

Underbara Faithless. Väldigt mycket Thailand över denna=medicin.

Apanlördag

Det behövdes ny design, lite ljusare, hoppas på solsken i samma veva.



Jag har varit ledig sen jag kom hem. Mina ben har kliat som tokiga, men jag är inte avskräckt för det.
Vill tillbaka till drömmarnas land så fort jag kan.
Har blivit förälskad. Är lite svår att nå mentalt. Drömmer mig bort. Har glansig blick och vill mest ingenting.
Jätterolig fru att få hem igen med andra ord:)

Det är kallt ute. Jag har så mycket tankar att sortera och ordna med.
Hur  ska det bli? När ska det bli? Kan det bli?
På måndag är det vardag igen, men ändå inte riktigt på samma vis som förut.
Jag vill ha en Piña Colada helst och en varm bris. Inte viktiga beslut att fatta.

Nu ska jag väcka min man.
Jag ska ladda upp lite bilder också, länk kommer sen.


Tidszoner



Klockan är tjugo över nio, i Thailand.
Här är det eftermiddag och regnigt.
Det har hänt så mycket under den här resan, så mycket bra.
Jag har träffat så mycket fina djur och så bra människor.
Den här resan var verkligen vändpunkten. Saker har ändrats inuti.
Gibbonapan på min axel heter Junior och är nio månader.
Jag vill bara tillbaka.

Thailand



Har vilat upp mig på Ko Chang några dagar.
Nu sitter jag i Bangkok och kliar mina sandloppsbett och våndas för hemfärd.
Längtar oerhört mycket efter Tobbe, men inte mycket efter skolan.

RSS 2.0