Öronomfång

Jag sitter i datasalen och väntar på yoga.
Den börjar 18.30.
Jag är inte ensam i salen, nej nej. Några grabbar från tvåan sitter och spelar gamla hits.
En av dem pratar högt och mycket i telefon.
Han pratar om att han ska skickas till Japan.
Han ska läsa där i ett halvår.
Men han är tveksam, han funderar högt.
Men så övertalar han sig själv.
Han uttrycker sin längtan som "att man får vara på den enda plats där man vill vara på jorden".
Och jag håller med honom, jag blir avundsjuk.
Nu har hans dator gått sönder.
Jag vet mycket om honom. För han är högljudd. Det är han alltid.
Vi har ett hemligt smeknamn på honom.
Men det avslöjar jag inte.
Förrän han är i Japan.
Där han allra helst vill vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0