Labradoren som väckte det hela



Jag vill inte vara vuxen.
Det kom jag på när jag såg den här filmen.
Jag vet inte om det var det som var meningen med filmen, men så blev det.
Räkningar. Ansvar. Planering.
Jag vill vara fem år och ha långt kvar.
Men det är jag inte. Och jag har inte långt kvar. Jag är mitt i det.
Jag vill ju till djungeln som Lara och gå på äventyr.
Men snart blir jakten efter dagisplats den största skattjakten.
Jag tycker om mitt liv, det är inte det.
Jag vill bara inte att barndomen så snabbt ska vara över.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0